Små iakttagelser

Igår var det studieinformation från institutionen, och jag stötte på gamla kursare. Vi pratade om vad vi skulle inrikta oss mot, och någon var förvånad över mitt intresse i växter. Ja, visst är det sant att jag älskar vackra växter och tycker de är intressanta. Men en sak ljög jag inte om. Jag undviker inte zoofysiologi och liknande för att jag skulle få dåligt samvete över att skära i döda djur, det får jag inte. Jag undviker allt som ökar risken för att jag någon dag behöver avliva eller obducera en varg eller prärievarg. Kanske inte direkt funktionellt, men om jag inte är särskilt intresserad av andra djur än däggdjur och fåglar, så finns ju risken. Vore pinsamt att stå där i djurparken och inte kunna göra sitt jobb pga för starka känslor. Visst dödar vargar varandra i naturen, det händer. Men jag väljer att försöka undvika en sådan situation.

Jag vill inte säga som det är till mina kursare. Så istället drar jag lögnen om dåligt samvete vid dissikering överlag. Men egentligen har de ju sett mig i dissektionssalen, sett hur engagerad och glad jag varit i att klippa isär grodskinn eller skära upp råttor.

Idag på danslektionen pratade dansläraren, som så ofta, om ”svansföring”, ”sväng på svansen” etc. Hon tilläggade: ”Snart kommer ni väl tro att ni faktiskt har en svans!” och hon viftade med händerna efter en osynlig svans på lek.

 

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s