Dröm om vargjakt

Jag har påsklov, och hinner därmed drömma mycket mer än vanligt. Här är en av drömmarna från i natt:

Ett gäng jägare, alla av dem män, hade tagit ut mig i skogen för att visa hur de jagade varg. De visste att jag inte tyckte om vargjakten, men de skulle väl visa att ”så farligt är det inte”, eller något. Jag är inte säker. Det var höst (vargjakten på riktigt hålls på vintern). Jägarna satt mest på en klippa och försökte sikta på vargar som sprang förbi, bland annat nere i en ravin/kanjon. När jag såg vargarna där nere springa närmare oss, så försökte jag varna dem genom att skälla och yla. De förstod någorlunda, och flera av dem bytte håll. Jägarna blev också störda och misslyckades med att skjuta just då. Jag såg även en jägare (en indian?) med en schäfer där nere, som försökte spåra vargarna. Jag minns att på långt avstånd såg hunden nästan ut som en varg.

Jag vände mig om, och såg att på stigen bakom oss så stod det en varg. Den var nog helt enkelt bara ung och nyfiken. Jag reste mig upp och försökte schasa iväg den. ”Stick iväg, stick iväg sa jag!”, tänkte att den nog skulle lära sig att människor var farliga. Vargen, som hade en ganska ljus päls, började springa iväg längs med stigen. Men bakom ett av träden gömde sig en jägare och sköt och vargen som föll död ner till marken. Jag tror han träffade vargen i huvudet.

När jag såg detta gnydde jag lite, för det var så skrämmande. Men sen blev jag arg. Jag blev vild, kröp ihop på alla fyra och morrade åt jägarna. De skrattade åt mig, tyckte jag var lustig. Jag försökte bita dem i händerna, men misslyckades. De knuffade mig, så att jag hamnade på rygg. En av männen försökte analysera ”mitt trick”. Enligt honom så var jag ”inte alls en varg, bara låtsades” på grund av något sätt jag höll mina framtassar/händer.  Efter detta sprang jag iväg från dem, dels på två ben och dels på fyra. Jag stannade till på en kulle och ylade.

Jag hamnade vid stranden, det var tydligen en ö vi befann oss på. Klippan vid stranden hade blivit huggen så att det liknande en fyrkantig brygga, men med inskriptioner och mönster ovanpå. Indianen jag sett tidigare, samt två andra personer, började sjunga på en sång. Det var en hyllningssång till några (indian-?)gudar jag aldrig hört talas om förut, men jag sjöng och dansade med. Vi dansade ovanpå stenen, runt på en cirkel på den. Det var oerhört helande. Det hela slutade med att vi badade i vattnet, som var varmt som på sommaren. Jag skrattade och sa att nu var mina kläder blöta, och jag hade ju inget ombyte! Sen frågade jag dem om stenen. ”Ovanpå den här stenen låg förut Adelsös enda resturang”, sa en av dem. ”Men den försvann, och nu använder vi stenen för ceremonier”.

Annonser
Det här inlägget postades i Drömmar, Skifte, vargjakt och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s