Ett ljus – eller ett mönster?

Den här bilden, av Vincent Pontillo fick mig att börja tänka på den där konstkursen igen. Den som jag skrivit om förut. När den gamla hippien som var vår lärare pratade om hur vi alla ”var fyllda av ljus” kunde jag inte hålla med. Vi är något mer. Ljuset i oss bildar mönster tillsammans med mörkret, och varken ljus eller mörker är i sig negativa eller positiva. Ljus behövs för att se, men mörker behövs för att gömma sig i. Vi kan orientera oss efter stjärnorna, just för att det finna olika långa mellanrum mellan dem. De bildar mönster.

I mig finns ett mönster som bildar en varg. En varg som förstår sig på att ibland gömma sig i vegetationen, gå i motvind, gräva en lya att skydda sina valpar i. Men även en varg som uppskattar månens och solens ljus under jakt och lek, som ylar i sitt hem. Ifall alla människor såg likadana ut på insidan, hur skulle vi då kunna vara så annorlunda från varandra? Vi behöver inte veta att vi alla delar vissa saker för att kunna respektera varandra. Människor borde kunna respektera varandra även när de är olika. Även när de ser annorlunda ut, talar ett annat språk, har en annan religion, andra vanor, en annan sorts familj. Även om människan de talar med kanske inte är enbart människa.

Annonser
Det här inlägget postades i internet, känslor. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s