En fantastisk dröm

Jag drömde så mycket inatt. Jag drömde att jag var ett senapsfärgat spöke, att min syster var prinsessa, att jag satt på en buss…

Men framför allt drömde jag en trevlig dröm, som liknar en del andra jag haft tidigare.

Drömmen utspelade sig nog i augusti, med tanke på att kvällen var mörk, men varm. Jag var på en promenad, men det kändes mer som en upptäcksfärd. Jag var lagom vargig, i ett konstant flow, med perfekt mental balans. Levde i nuet, och rörde mig fritt och orädd i staden. Jag ylade, och även mitt yl hade en ny ton. Vuxnare, mindre ensam. Precis som så ofta i mina drömmar, så var staden så mycket vackrare och tommare än i verkligheten. Massor av växter, mörkgröna och friska blad. Små papperslyktor som hängde från balkongerna. Mycket plats att röra mig på. Påminde om Södermalmsallén, men så mycket mer välskött! Framför allt, så träffade jag inte på en enda person. Till skillnad från i verkligheten, då jag när jag tar mina vargpromenader, undviker vissa platser, är nervös och tänker mig för innan jag ylar, så var jag i drömmen fri och trygg.

Jag blir också påmind om att det var länge sen jag tog mig tid att göra något sådant. Just nu har jag mycket att göra, men så fort den kursen jag läser nu slutar, så ska jag börja vandra på Söder igen.

Annonser
Det här inlägget postades i Drömmar och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s