Att se från två sidor

En av de fascinerande sakerna med att vara en vargmänniska, är att kunna se saker från två perspektiv. Jag kan se saker från ett mänskligt perspektiv, eller så kan jag se det på ett annat sätt.

När jag pratar om människans förökningstakt på samma sätt som människor pratar om andra djurs, så blir jag kallad cynisk. Samtidigt så skjuts vargar ”för att de är för många”.

När jag menar att människan inte borde ta sig för stora friheter med naturen, att människor som är så intelligenta borde kunna sköta saker bättre, får jag höra att jag inte tänker på ”tillväxten”. Samtidigt försvinner den naturliga rikedomen och ersätts av odlad skog.

När jag hör om en varg som dödat ännu ett får eller en hund, så suckar jag. Jag vet att en vild varg inte kan förstå hur denna enstaka handling kan ställa till det för hennes släkte i generationer framåt. Ändå blir jag besviken. Hundar fortsätter att gå lösa i vargrevir, och vargarna fortsätter att göra vad som faller dem in.

När jag var liten, brukade jag titta på människor, och låtsas att det var som en sån där naturfilm på TV. Jag förde en inre monolog som försökte förklara människors underliga levandsvanor. Men samtidigt är jag ju onekligen ganska mänsklig, som skriver, talar, tycker om datorspel och har människovänner. Kanske borde sådana som jag bara existera i sagor. Ett mysterium, en människa och varg i ett. Men här finns jag, i en lägenhet i Stockholm, en helt vanlig dag.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s