Krokodilmänniska i porrbok

Hittade en bok vid namn ”Klitty: Ett Rymdäventyr”. Till skillnad från böckerna om Kitty, så är Klitty-böckerna absolut menade för vuxna och handlar mestadels om sex. Fylld av ordlekar också. Jag vet inte, jag har inte läst den ordentligt. Läste dock texten på baksidan, och hittade följande:

Klitty och hennes gäng har blivit hela Sveriges små gladporrfavoriter. Det tär på både psyket och kroppen. Kampen för social rättvisa och bra sex för alla har fått ge vika för kändisskap och narcissism. Något måste göras men vad?

Dvärg-Olle kastar sig in i ett andligt sökande som inkluderar auto-omskärelse med tänderna. Lena Muttander får en artidentitetskris och opererar om sig till krokodil. Ulla Muttander går in i en marxist-leninist-stalinist-maoist-castroisk-kimilsungisisk terroristcell. Lina ligger med kungen.
(…)

Så jag bläddrade lite för att försöka hitta mer om den här Lena Muttander, och hittade i början av boken följande:

Hon hade nyligen genomgått en artbytesoperation. Något år tidigare hade hon insett att hon alltid känt sig som en krokodil i människokropp. (…) Och Lena var numera känd som den första posthumanist som vågat praktisera läran fullt ut. Hon hade till och med skaffat en liten pippifågel som satt och pickade matrester inne i hennes halvöppna mun.

Jag har letat efter mer om karaktären, men verkar inte hitta något i boken. Nåväl, boken handlar ju inte främst om henne. Men för mig är det intressant att hitta sådant här i skönlitteraturen. Nu spelas hennes artbyte ut endast som ett skämt, kanske någon satir över könsbyten, vad vet jag? Det är inte första gången jag stöter på något sådant. I South Park finns ett avsnitt där Kyles far ska bli en delfin, vilket antagligen inspirerade trollen bakom denna hemsida att vidare göra narr av tanken på artbyte.

Jag själv förstår ju att artbyten, så som de beskrivs inom fiktionen, är omöjliga. Men jag vet att många längtar i alla fall. Men för resten av världen är den längtan bara ett skämt, verkar det som. Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det. För även om jag uppskattar att det finns karaktärer med ”artidentitetskriser” att identifiera mig med, så känner jag mig inte som en komisk poäng.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s