Min inställning till media

Med anledning på att jag fått en kommentar från någon som trodde att jag var Pao och vill ha med mig tv-program, så blev jag påmind om att det kanske vore bra om jag skrev ett offentligt inlägg om det här med att tala om teriantropi i media. Jag har fått många förfrågningar förut, vissa har jag gått med på och vissa har själva släppt det när de fått reda på mina krav.

  • Jag är inte Pao. Hon är ett kattdjur, jag är en varg, vi är två helt olika personer.
  • Värt att notera är också att jag klär mig helt vanligt och ser ganska trist ut.
  • Jag vill inte visa mitt ansikte tydligt i bild, helst inte synas på foto alls.
  • Jag vill inte framträda med mitt riktiga namn.
  • Jag kommer inte att ”varga mig” framför kameror. Jag är inte ett cirkusdjur.
  • Jag kommer att vara noga med rätt terminologi.

DN gjorde ett reportage med mig som jag är nöjd med. Bilderna är tagna på avstånd, vi pratade på ett seriöst och grundligt sätt, på min begäran frågade DN några psykologer och historiker om ämnet och mitt efternamn är inte med i artikeln. Jag fick även läsa artikeln på förhand och rätta felcitat.

Strax efter att DN-artikeln publicerats kontaktade en frilansande journalist mig, han ville skriva en artikel för Aftonbladet. Det började bra. Jag blev intervjuad på ett fik, journalisten intervjuade några andra teriantroper via telefon (jag ville att mångfalden bland oss skulle synas)… Mot slutet av intervjun frågar han om fotografen skulle få filma när jag gör ”vargsaker”, vilket jag prompt tackade nej till. Jag vet hur sådant kan utnyttjas. Det hela slutade med att artikeln aldrig kom i tryck, och journalisten svarar inte när jag mejlar och frågar om den.

Därefter har jag blivit kontaktad av en journalist vid namn Olle som frågade om svenska teirantroper som ville ställa upp med ”namn och bild”. Jag förklarade att de flesta kommer nog aldrig vilja det.

Och nu senast, någon som trodde att jag var Pao och ville ha med mig till tv3.

Jag är försiktig med media för att det gjorts flera reportage tidigare som varit riktigt kassa. Speciellt dem jag sett på TV. Man använder sig av klippning och musik för att överdramatisera, förlöjliga eller skrämma upp publiken. Man har ofta inte gjort sin research och blandar därmed ihop olika grupper (furry, teriantrop och otherkin exempelvis), och de flesta som söker sig till sådana tv-program är dem som inte har något att förlora eller som inte tänker efter före. Därmed kommer det vara betydligt fler impulsiva tonåringar eller diverse knäppgökar som är med i tv-programmet (eller så väljer tv-teamet ut dem för ”bra tv”) än vad det kommer finnas proffessionella vuxna. Här är ett exempel på hur man INTE ska göra. Här är ett annat. Läs även min kritik mot Outsiders furry-reportage i Kanal 5, som blandar ihop furry fandom, furry lifestylers och teriantroper/otherkin.

Jag vill inte synas med mitt riktiga namn, eftersom jag är rädd för att det skulle påverka min karriär. Jag studerar ju biologi, och vissa skulle kunna kritisera mig för att inte kunna vara objektiv i frågor om rovdjur. Jag vill heller inte utesluta möjligheter att jobba som politiker eller lärare, två yrken där gott rykte ofta är viktigt. Inte heller vill jag få glåpord efter mig på stan, som jag hört att Pao råkat ut för.

Några bra undantag finns det. Som sagt, DNs reportage med mig (Insidan, 7 april 2010) är ett sådant, även om jag nu i efterhand ångrar att mitt ansikte syns (om än på avstånd) på fotot. ”Animal Imitators” diskuterar aldrig skillnaden mellan olika djur-associerade grupper, men har en respektfylld och vettig intervju med Coyote Osbourn. Australiensiska The Feed hade en hyfsad intervju med en vargtjej.

För alla journalister som är nyfikna på teriantroper, så föreslår jag att ni först tittar igenom den här videon, en föreläsning om teriantropi från ett amerikanskt universitet. Här är det någon som gjort grundlig research innan!

Annonser
Det här inlägget postades i Info och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Min inställning till media

  1. …matnyttiga. Vilket konstigt ordval. :/ Intressanta, relevanta, teriantrop-aproved? Något i den stilen menade jag väl. :)

  2. Ping: Öppet brev ang. medverkan i ”dokumentärserie” | Ulv i Människokläder

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s