Tillbaka från Sydafrika

Var bortrest i en vecka, kom hem igår.

En märklig sak jag lade märke till var hur o-vargig jag kände mig i Sydafrika. Min pojkvän var tvärtom. Han älskade miljöerna, han kände sig hemma i busklandskapet och savannen. Jag uppskattade allting, miljöerna var vackra, men de var ändå främmande. Jag kände inte igen växterna jag såg, och även om många av antiloperna såg ut som bytesdjur för mig, så hade jag inga skiften. Det kan bero på hela nervositeten med att resa med min pojkväns familj och vara borta från hemmet, men även i sådana situationer så händer det att jag känner av mina instinkter men måste helt enkelt ”stänga av” dem för att slippa pinsamma situationer. Här kände jag mig oerhört mänsklig, ända tills vi på vägen tillbaka skulle byta flyg i Tyskland.

Hur mycket är placebo och hur mycket är faktisk effekt? Det är svårt att säga. Men jag är ganska säker på att jag inte hör hemma på den afrikanska kontinenten, trots all skönhet. Miljöerna som kändes mest ”hemma” var jordbrukslandskapen. Där hade man ofta planterat europeiska arter. Ekar som antagligen planterats under koloniseringen stod fortfarande kvar, bredvid breda vinåkrar.

Min pojkvän V älskar Afrika. Detta var hans andra besök där, första gången var i Namibia. Han trivs i värmen, han vill springa ut i det höga gräset. Visst var det skönt med lite värme och sol mitt i en slaskig mars. Men det är också härligt med snö och ordentligt med minusgrader på vintern, tycker jag.

Resan gick väldigt bra. Vi spenderade två och en halv dag utanför Pilanesberg nationalpark, där vi åkte på safari och kollade på djur. Därefter åkte vi till Kapstaden, där vi åt middag på fantastiska resturanger, åkte utanför staden till bland annat Cheetah Outreach (som utbildar om rovdjur, främst geparder) och vinprövning. Själv tycker jag inte om vin, men på första stället kunde man välja en ostprovning istället, och ost tycker jag om! Jag passade på att på resturanger äta kött som är betydligt svårare att få tag på i Sverige: struts, gnu och lokal fisk. Köpte hem med mig biltong (torkat kött) av eland, men har ännu inte smakat på det. Vilt, så länge det kommer från stabila populationer och jagat på att ansvarsfullt sätt, är både gott och har levt ett gott liv innan sin död.

En fantastisk upplevelse, och jag är tacksam över att MB valde att bjuda med oss på resan!

Här följer några bilder från Sydafrika:

 

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s