När jag var yngre brukade jag skriva drömdagbok varje gång jag mindes vad jag drömde. Det övade upp mitt minne, så än idag har jag lättare att minnas vad jag drömt än många andra, även om jag inte är lika duktig på det i jämförelse med tonåren.
Häromdagen hade jag en dröm som kändes relaterad till min teriantropi. Jag har ofta drömt att jag är en varg, eller en varulv, eller möter sådana. Den här drömmen innehöll inget sådant. Men ändå kändes det vargigt, i brist på bättre ord. Här kommer det:
Jag var på besök på en mindre ort i Mellansverige jag inte hade besökt förut. På kvällen gick jag ut i skogen i närheten, och jag gick vilse. Det var mörkt, helt becksvart. Jag kunde inte ens se framför mig. Detta oroade dock inte mig särskilt mycket, det kändes mest opraktiskt att behöva vänta till solen skulle gå upp. Det var vår eller sommar, och inte särskilt kallt.
Men så hörde jag hundskall i skogen och blev nervös. Jag såg ljuskäglan från en ficklampa mellan träden en bra bit bort, och en mansröst som talade med hunden. Jag förstod att det var en jägare med hans hund, och detta skrämde mig. Av någon anledning fick jag för mig att de var ett hot, men pga mörkret kunde jag inte direkt se vart jag skulle springa. Jag valde att försöka gömma mig. Jag kröp ihop vid ett träd, mellan dess stora rötter. Där låg jag i fosterställning och försökte andas så tyst som möjligt.
Hunden hittade mig ändå, tack vare sitt luktsinne. Den måste varit någonslags pointer/stående jakthund, för den spände kroppen och pekade mot mig med nosen. Paniken ökade hos mig. Den skällde till för att få uppmärksamhet från sin husse, och jag försökte gripa tag i nosen på hunden och tysta den, men det fungerade rätt dåligt. Då kom jägaren. Han hade tydligen fått i uppdrag att rädda mig, den vilsna turisten i skogen. Han var vänlig, och ledde mig tillbaka till mitt hotell/spa(?), där alla var lättade över att jag hade hittats. Jag kände mig generad över att ha trott att jägaren och hans hund skulle ha varit ett hot, så jag sa inget om det till någon. Morgonen därpå såg jag dock längtande ut i skogen, som var full av björk.
susitar
vargteriantrop
Ulv i Människokläder 