Teriantropi och identitet: examensarbete

Det är värt att med jämna mellanrum kolla på Google Scholar om det kommit något nytt om teriantropi. Denna gång hittade jag Life Stories of Therianthropes: An Analysis of Nonhuman Identity in a Narrative Identity Model, en kandidatsuppsats inom psykologi.

Den är lång, jag har läst till sidan 52 hittills.

Publicerat i Info, internet, Nyheter | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Fantasier om att springa på alla fyra

Det är svårt att veta ibland vad som är normalt, ja, supervanligt till och med, och vad som är mer konstigt, om man aldrig talar om det.

Tänker på hur via internet det har blivit uppenbart att det är jättevanligt att dagdrömma om att någon springer bredvid bilen man sitter i. Exakt vad man brukar föreställa sig, om det är en människa eller häst eller något annat, varierar. Men det verkar vara ganska vanligt att föreställa sig något, speciellt i barndomen (https://www.reddit.com/r/AskReddit/comments/jaum2/as_a_child_in_the_car_did_you_ever_imagine_a_man/)

Vissa mardrömmar verkar också vara vanliga. T ex att tappa sina tänder, att vara försenad eller att man blir jagad av något men man själv springer väldigt långsamt.

Jag undrar om det är vanligt även bland icke-teriantroper att föreställa sig att man springer på alla fyra när man lyssnar på musik med en passande takt? Jag hittar inget om det på en snabb googling. Någon där ute som i övrigt är normal, men ändå dagdrömmer om att springa på alla fyra?

Publicerat i Kroppsbild/-funktion | Märkt , , , | 1 kommentar

Varg fotograferad i Blekinge

Söta bilder. Ofta är ungvargar på väg att skaffa eget revir mindre skygga för människor, så jag skulle gissa att individen på bilden är en sådan. Klicka länken för att läsa!

24blekinge.se: BILDEXTRA: “Mäktigt att få se den på så nära håll”

Publicerat i Nyheter | Märkt , | Lämna en kommentar

Forskning om vargpopulationer i USA

Forskningen kring huruvida rödvargen och den östliga vargen är egna arter, underarter till gråvarg eller hybrider mellan gråvarg och prärievarg fortsätter. Det lutar allt mer åt att det handlar om hybrider, där skillnaderna mellan rödvarg och östlig varg beror på hur mycket prärievargs-DNA de har (rödvarg innehåller mer prärievarg) och möjligen vilken underart av gråvarg som gett upphov till dem.

Läs mer här: https://paw.princeton.edu/article/biology-lone-wolf

 

Publicerat i internet, Nyheter | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Blinkande ljus på Phantom of the Opera

Tidigare i veckan såg jag Fantomen på Operan på Cirkus. Jag älskar musikaler, och speciellt så har Andrew Lloyds Webbers musikaler en särskilt plats i mitt hjärta.

phantomen-joback

Peter Jöback som Fantomen, Emmi Christensson som Christine.

För att ge en kort recension:

Jag har aldrig sett Fantomen på Operan live förut, även om jag lyssnat på flera olika inspelningar och sett filmen från 2004. Så jag har ingen annan uppsättning att jämföra med riktigt, till skillnad från t ex Cats och Cabaret som jag sett flera gånger. För det första måste jag verkligen berömma scenografin. Som ett utsökt detaljerat dockhus. Även kostymerna var fina. Skådespelarna var alla duktiga, jag var t ex förvånad över hur lite Peter Jöback lät som just Peter Jöback, för hans röst brukar annars vara lätt att känna igen. Det kan distrahera från inlevelsen om man som publik hela tiden tänker på skådespelaren snarare än rollen, därför är jag glad över att han hade hittat ett sätt att vara mer Fantomen än Jöback.

Nackdelen var kanske hur konstlade de få talade replikerna lät. Det var som att lyssna på en dubbning av en tecknad serie ibland. Rörelserna var också så in i detalj inövade att man ibland glömde att det handlade om riktiga människor och inte dockor. Ibland charmigt, ibland stelt, jag vet ännu inte riktigt vad jag tycker om detta.

Musiken var bra. Både orkestern och sången lät precis som det skulle.


 

Anledningen till varför jag tänkte ta upp det här på bloggen är för att under ouvertyren så blinkade en massa lampor i taket. Det skulle vara spännande, häftigt. Men det var mest irriterande, för blinkandet var helt oregelbundet, emellanåt bländande starkt och inte i takt till musiken. Av någon anledning fick det mig att vilja morra, det var som det starka ljuset liksom stängde av rationella tankar emellanåt. Så fruktansvärt irriterande var det. Jag kommer också att tänka på ljuskänsliga epileptiker, men de kanske inte går på påkostade musikalshower? Eller? Det kanske är upp till dem som vet att de är känsliga att ta reda på det innan de bokar biljett, ungefär som med vissa astmatiker som inte ens klarar av scenrök. Jag känner en sådan, och det verkar vara väldigt knepigt att ta reda på i förväg om sådan rök kommer användas under en föreställning eller inte…

Nåväl!

phantom-of-the-opera-2004-01

Gerard Butler som Fantomen i filmatiseringen.

En annan sak. När jag såg filmatiseringen av musikalen vintern 2004, så sympatiserade jag mycket med Operafantomen. Åh, han är så missförstådd! Varför ser inte Christine hur djup han är!

Jag kan numera berätta att jag mognat. Under föreställningen så påminde mig Fantomen mest om en sk ”Nice guy”, en kille som tror att han är så snäll och bra fastän han egentligen är ganska påfrestande. En snubbe som är bitter och inte förstår varför tjejerna inte vill ha honom. En manipulativ stalker som mördar folk för att bevisa sin kärlek låter inte så romantiskt längre för mig…

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Distraherad och svårkommunicerad

Ungefär en vecka sedan befann jag mig i en erotisk situation med två av mina sexpartners. Jag fokuserade på ena personen, vi hånglade och smekte varandra, när den andra personen nafsade på mig lite oväntat. Det är inte så att jag inte tyckte om det, som sagt så var vi alla tre i den här situationen, och vi har haft trevliga trekanter förr.

Men jag blev både distraherad och vargig av det. Jag satte mig upp och stirrade ut i intet, med tankar kring hur jag borde ha en lång nos och vassa tänder… Nafsaren frågade mig något, jag antar att han undrade om något var fel, men jag minns inte hans ord. Jag hade svårt att formulera mig, för jag var i en mer instinktiv sinnestämning och samtidigt så skämdes jag för att säga som det var. De båda känner till min identitet som varg, men jag kan inte låta bli att tycka att det är pinsamt ändå, när instinkter dyker upp. Jag vet inte om de tar det på allvar, eller låter bli att kommentera helt enkelt för att inte såra mig.

Så efter en stund, som kändes nog längre än den var, så klämde jag ur mig ”jag blev distraherad”.

Efter en stund till lyckades jag också få ur mig: ”jag vill bitas”. Och det fick jag!

Publicerat i känslor, Skifte | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Kattvideor

Jag lovade kattvideor, så här kommer det:

Publicerat i internet, Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar